EM 2015

Upptakten till årets EM var minst sagt märkligt. Tre veckor innan vi skulle åka. När alla anmälningsavgifter var betalda, resor bokade, alla hade tagit ut semster och tränat inför mästerskapet så ställdes mästerskapet in! Det här har självklart aldrig hänt innan och hela vår gymkhanavärld var i mindre chock. Enligt arrangören berodde det på att tack vare att det varit så varmt så hade de sådan vattenbrist i hela området så det inte kunde försörja alla lag, individuella starter samt supportrar. EM har ju vuxit till vårt största mästerskap (i antal starter) pga. att man även tävlar individuellt och antalet åldersklasser. I år var det 8 lag i under 12 klassen, 10 lag i under 14 klassen, 12 lag i under 17 klassen, 14 lag i öppna klassen. I den individuella klassen var det 88 ekipage uppdelat på u-12, u-14 och öppen klass. Det ger en total på 328 ekipage plus en del reservponnyer. Jag hörde en siffra på 340 ponnyer som låter rimlig. På det så tillkommer tränare, föräldrar, domare, supportrar och inte minst alla fantastiska frivilliga som gjorde mästeskapet till ett av de bättre jag varit på. Så ett sådant här mästerskap tar oftast lång tid att plannera. Men arrangören lyckades med det här på bara tre veckor. En fantastisk prestation som räddade sommaren för många i vår sport. En klar fördel såklart var att det här var tävlingsplatsen för förra årets VM så arrangören hade mycket färskt i minnet och en bra plan sedan tidigare. Men det skall inte ta bort något ifrån prestationen.

Resan ner gick väldigt smärtfritt. Två av ponnyerna åkte med Evas hästbuss och de andra tre med våra Norska vänner. Det är ett utmärkt samarbete som vi haft de senaste åren där alla tjänar på det och samarbetet bygger även vänskap och förtroende mellan de båda nationerna. Vi påminde nog om ett cirkussällskap när vi åkte ner med hästbussar, husbilar och husvagnar. En lång resa på ca 140 mil men allt gick bra och viktigast av allt så mådde alla hästar bra när de kom fram.

Väl på plats i Frankrike så möttes vi av en rejäl värmebölja som höll i sig under hela mästerskapet. Man skall såklart inte klaga på värmen men det gör jag ändå J Frankrike hade drabbats av en rejäl värembölja och på platsen vi var så var det nästan helt vindstilla så det var lite som att ha på sig en varm kofta hela tiden. Men de första dagarna var enbart för att hästarna skulle få tid på sig att vila efter resan så att ifrån Söndag tills Torsdag så fick hästarna lugna dagar med enbart motionsridning. Vilket kom att betala sig senare då alla hästarna skötte sig utmärkt under hela mästerskapet och de hade mycket ork kvar i slutet av den sista finalen med.

Så det blev några sköna dagar i solen för mig och ryttarna med mycket socialt umgänge med vänner inom sporten. Vi kunde även passa på att följa våra individuella ryttare Caroline Claeson, Johanna Thulin och Ulrika Alexandersson. De började med sin första tävling på tisdagen och red två omgångar på onsdagen. Johanna gick tyvärr inte vidare till semi-final men det gjorde både Caroline och Ulrika! Stort att ha två Svenska ryttare i en seminfinal där de redan nu var bland de 16 bästa bland 88 startande. Dessutom hamnade de inte i samma semi-final vilket var skönt för oss åskådare. Semi-finalerna reds på Fredagen dvs. efter lagens första heat. Så jag återkommer till individuella.

För nu var det ju då dags för laget att rida sina två första kvalheat. Det var ju det här man väntat på sedan man tog ut laget i vintras. Det är lite med en skräckblandad förtjusning som man går in på banan då man inte riktigt vet vad som kommer att hända. Men det första heatet gick strålande. Vi red enligt planen och visst det var några missar men det kändes väldigt tryggt och bra. Efter första heatet då slog duktiga lag som England, Norge och Tyskland så låg vi totalt på en 4:e plats med 37 poäng . Vi var såklart väldigt nöjda med det.

I andra heatet på Torsdagen så kom vi inte alls upp till samma nivå. Visst det var ett svårt heat med mängder av duktiga lag men vi missade också tre gånger mer och det håller inte på den här nivån.  Vi skrapade bara ihop 24 poäng. Sånt händer såklart och det var bara att försöka att rycka upp sig. Vi låg trots allt bara en poäng ifrån A-final efter dag ett dvs. 9 av 14 lag. 

På fredagen så skulle vi rida två heat till och vi hade fortfarande allt i egna händer men så blev det inte. Lite mindre missar men också mer osäkerhet som ledde till mer poängtapp och som gjorde att vi kom sist i det heatet med ynka 20 poäng. I sista heatet så var det ju inget att förlora alls. Vi behövde sluta att oroa oss och försöka ta ikapp de ca. 15 poängen som skulle krävas för en A-final. Vi red mycket bättre i det sista heatet. Det var mer mod och beslutsamhet som gällde men igen så var det antalet missar som förstörde mycket. Ett mycket bättre heat men de 22 poängen vi fick med oss räckte inte till en A-final. Självklart så var alla besvikna över det men så är det ju med all sport.

På kvällen så var då dags för semi-final. Det var såklart grymt spännande att följa våra duktiga Svenskor. På den här nivån så är det ju bara vinna eller försvinna i varje gren och det är tufft att inte låta tankarna vandra iväg och bli för ivrig eller tappa fokus. Caroline började strålande men tappade det lite i slutet och missade tyvärr finalen men gjorde en makalöst bra insats som jag tror hon kommer att vara stolt över när hon tittar tillbaka på det. Vår andra Svenska visade sin enorma klass och inte bara tog sig till semi-final utan kom även in med fjärden bäst poäng!

På lördagen var det då dags för första delen av vår B-final. Trots att det inte var en A-final så var det fortfarande en tuff uppgift. Vi mötte lag ifrån Norge, Danmark, Nord Irland, Schweiz och Österrike. De största hoten kom ifrån våra Nordiska grannar, Norge och Danmark och ifrån Nord Irland. I den första finalen red vi riktigt bra och allt stämde för oss igen. Vi vann den delen av finalen med 9 poäng till Norge och 10 poäng till Nord Irland.

På kvällen så var då dags för finalen för individuella EM och vår hjältinna Ulrika Alexandersson. Det var minst sagt hårt motstånd med riktiga världsstjärnor i startfältet. Ulle startade tyvärr på sämsta sätt och välte en stolpe i slalom men kom sedan starkt tillbaka med två andraplatser och en tredjeplats. Berg- och dalbanan fortsatte med en sistaplats i två flagg följt av två vinster tre mugg och sandflaskor. Sedan okej poäng i två grenar som avslutades med en sistaplats i sista grenen. Jag gissar att Ulle säkert är besviken över de grenar som inte gick bra men samtidigt så är det inte varje dag vi har en Svensk ryttare som är uppe och vinner grenar i en EM-final. Och tack vare de höga poängen så slutade Ulle på en historisk femte plats i individuella EM. Det är den i särklass högsta placeringen individuellt för en Svensk ryttare och Ulle har haft en lång karriär och hon och kvicksilvret Tequila förtjänar en sådan här framgång. Alla Svenksa supportrar gjorde sitt bästa för att visa sitt stöd och vi lyckades bra.

Söndagen var sista dagen på EM och det var dags för den sista delen av vår B-final. Det blev en väldigt jämn final då vi började missa igen och ta lite dåliga beslut. Det möjliggjorde framförallt Norge men även Nord Irland att äta ikapp vårt försprång. Inför sista grenen så hade Norge ett försprång på en poäng före Sverige. Nord Irland kunde också vinna ifall att båda lagen misslyckades och de vann. Med Svenska ögon så slutade den här finalen lyckligt då vi trots en liten miss lyckades komma trea i grenen och samtidigt som båda de andra lagen kom efter oss. Så Sverige vann B-finalen med 98 poäng, Norge 96, Nord Irland 92, Danmark 84, Schweiz 80 och Österrike 50.

För att sammanfatta veckan och mästerskapet så vill jag säga att det var ett riktigt bra mästerskap och jag har varit på väldigt många. Det fanns mycket hjärta och hjälpsamhet vart man än var. Kanske berodde det mycket på att alla insåg att de som arrangerade räddat alla oss andra. Men jag tror även att familjen Voetzel och Co. skapade en sådan stämning genom sitt engagemang. Det var väldigt varmt. En del problem med värmen för både ponnyer och ryttare men det var samma för alla. Vi hade en social och trevlig vecka som jag kommer minnas med glädje. Vad gäller vår sportsliga prestation så finns det såklart mer att önska. Vi var helt enkelt inte tillräckligt bra. Vi gjorde för mycket misstag och det kan man inte göra på den här nivån. Ponnyerna skötte sig utmärkt och det är såklart ryttarnas förtjänst att de mådde bra och klarade den fysiska ansträningen. Det var bra och starkt av oss att ladda om och vinna en svår B-final. Det får vi ta med oss och glädja oss åt. Sen skall vi självklart hylla våra individuella ryttare som lyckas såpass bra och då framförallt Caroline och Ulrika. Riktigt kul att se hur bra dessa tjejer klarar sig emot internationellt motstånd.

Younes Ahlbom, landslagstränare